Fortsätt till huvudinnehåll

Nej, nej och åter nej!



Pärlfiskaren i Stadsparken.


Mjölby och den något större grannkommunen i öster lirar i olika divisioner. Skillnaden framkom tydligt i förra veckan. Medan Linköping beslutar att anslå 35 miljoner kr för inköp av elcyklar för uthyrning träter fullmäktigeledamöterna i Mjölby om huruvida den blivande rondellen i korsningen Järnvägsgatan-Svarvargatan-Smålandsvägen ska få en konstnärlig utsmyckning för cirka en miljon kr.

Oppositionen, främst Liberalerna och Moderaterna, tycker det är dyrt med en japanskinspirerad fontän i rondellen och klagade även över handläggningen av ärendet. Kultur- och fritidsnämnden har inte fått information av den tjänsteman som handlagt det. Vissa paralleller drogs med den utskällda rondellpotatisen i andra änden av Svarvargatan.

Att referera till Japan tycker jag är rimligt med tanke på att stans största industri Toyota Material Handling ligger ett par hundra meter från korsningen. Denna korsning måste vara en av de mest trafikerade i tätorten.

Större förändringar i den offentliga miljön har alltid vållat debatt i Mjölby åtminstone under de 35 år jag kan överblicka. Rivningen av Bemab-huset, vilket splittrade partierna i kommunfullmäktige, har vi alla i färskt minne. Första exemplet jag minns är skulpturen Pärlfiskaren(fontän i svetsad koppar, Elis Nord 1974) som prydde Stora torget men sedan flyttades ner till en mer undanskymd plats vid Svartån. Dåvarande kulturchefen var inte glad när vi offentliggjorde att skulpturen kallades Gotthard (efter skrotföretaget i Skänninge) i folkmun. Allmänheten har sällan samma uppfattning som kulturchefer om vad som är god konst.

Lite frågande är jag till Moderaternas och Liberalernas roll som nejsägare i Mjölby. Hade de partierna suttit vid makten hade vi varken haft ishall (1986), simhall (2005)  eller idrottshall i Skänninge. Nu säger man också nej till offentlig konst. Partiernas företrädare har naturligtvis skiftat genom åren men inställningen är densamma. Vi har inte råd.

Ja, det var en liten utvikning om relationer politiker emellan och den röstande allmänheten. Snart börjar ombyggnaden av den omdebatterade korsningen, Om knappt ett år är det val igen och Liberalerna och Moderaterna får väl hitta något annat objekt att säga nej till innan dess.

Får skicka med en brasklapp här. Osäker på om den tidigare placeringen av Pärlfiskaren var torget. Har kollat med kommunen som gjort en halv bekräftelse.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom