Fortsätt till huvudinnehåll

Åkes slice och Montys fade





Detta är första hålet på Mjölby GK. Som ni ser är det en björkdunge till höger. Mången förhoppningsfull score har strandat där för slår du in bollen i dungen är det svårt att hitta den. Ibland går bollen längre och hamnar mellan dungen och fjärde green men är ändå svårlokaliserad.

Efter denna introduktion ska jag berätta om Åke Rinna, en av klubbens mer färgstarka medlemmar genom åren. Om jag inte var allergisk mot överord skulle jag kalla honom för en legend. Alla blev glada när han dök upp med sin bärbag och han saknade aldrig spelkompisar.

En dag peggade han upp på första tee och fick en vådlig slice som senare återfanns på fyrans green. Fri dopp på foregreen och Åke slog till igen. Resultat: bollen landade på treans green cirka 60 meter därifrån. Ny fri dropp och denna gång slår han bollen till rätt green. En putt och paret är avklarat.

Åkes problem var ganska lätt att åtgärda. Han spelade med ett set Tommy Armour som var försett med stiff skaft, en utrustning som var förbehållen elitspelare med bra fart i svingen. Antydningar om skaftbyte avfärdade han med en axelryckning. Jag spelar med dessa klubbor. Punkt slut. Diskussion överflödig.

Åke har lagt klubborna på hyllan sedan några år. Det är tråkigt för annars hade förrådet av goda historier varit ännu större.

För er som inte är familjära med golfens terminologi ska jag berätta att slice är en högerskruv. Det finns en snällare variant av slice som kallas fade och det slaget är mycket användbart. Colin Montgomery har alltid slagit en sådan och han har haft en lång och framgångsrik karriär.

Drygt en månad återstår av årets säsong innan löven faller, banarbetarna gör i ordning greenerna för invintring och ställer in bänkarna i förråden. Let´s fade away och övergå till puttning på äkta mattan.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom