lördag 14 januari 2017

En livsmedelsbutik för mycket


Solen skiner över Coop. Men inte så länge till. Nedläggning om en månad,.


Kooperationens försök att åter etablera sig i Mjölby misslyckades. Efter sex år av upprepade förluster lägger Coop Extra ner och konkurrenten Willys i näraliggande Galleria Kvarnen tar över lokaler och personal.

Coop Extra i Mjölby öppnades 2011 och men har inte nått upp till uppställda försäljnings- och lönsamhetsmål, skriver branschtidningen Fri Köpenskap.

”Vi kan tyvärr konstatera att Coop Extra inte nått de mål vi satt upp för butiken. Samtidigt är det positivt för våra medarbetare och kunder att butiken kommer att drivas vidare av en ny ägare, säger Ann Sandberg, distriktschef för Coop i Östergötland till Fri Köpenskap.

Den nya ägaren tar över drift och personal redan i februari och kommer därefter att bygga om och nyinvestera i lokalen. Under tiden kommer Willys nuvarande butik i gallerian att hålla öppet som vanligt. Coop slår igen 12 februari.

”Vi har en stor och trogen kundkrets i Mjölby och när möjligheten erbjöds kände vi att det var helt rätt att satsa. Med det nya läget får vi möjligheter att växa och erbjuda ännu bättre butik till våra kunder, säger Tore Gullberg som är etableringschef på Willys till tidningen.

Man behöver inte vara civilekonom för att förstå att Coop går dåligt. Det är glest mellan kunderna i den stora och snyggt inredda butiken.

Rockaden innebär ett stort hål i Galleria Kvarnen där Willys är den ytmässigt största hyresgästen, men det är ju fastighetsägarens huvudvärk och indirekt övriga handlares.

Rea på villatomter i Timmerö



Gatorna på det nya området har trevliga namn som Sikvägen och Rödingvägen men villatomterna står orörda.


Olika falla ödets lotter i den kommunala världen. Medan Cecilia Burenby(S) jublar över Sörbys utbyggnad och ett riv efter byggklara villatomter brottas partikollegan Britt-Marie Johansson med motsatta problem i Boxholm.

På Timmeröområdet finns ett 30-tal småhustomter men inga köpare. Och så har det sett ut sedan 2011 då området stod klart. Nu vill kommunens byggnadsnämnd halvera tomtpriserna för att få fart på försäljningen och har enligt Corren (13 januari) fått med sig kommunchefen Göran Lundström och kommunalrådet Johansson. Ett formellt förslag till kommunstyrelsen är att vänta. Enligt Göran Lundström har det inte sålts en enda tomt för privat bebyggelse i Boxholms samhälle på 13 år

Göran Lundström påstår att intresse finns men att bankerna är ogina mot låntagarna. ”Det finns ingen marknad” förklarar banken. Den förklaringen köper inte jag. Det som måste vara väsentligast för bankerna är låntagarens betalningsförmåga även om räntan stiger de närmaste åren. Är villaspekulanter i grannkommunen 15 kilometer norrut mer kreditvärdiga än Boxholmarna?
Hur har det blivit så här? Då får vi backa bandet till 2011 då tomterna stod klara efter sju års planering och processande. Förhoppningarna var stora. Dåvarande kommunalrådet Per-Arne Larsson drog på sig fastighetsmäklarkostymen och brassade av följande salva i Corren:

”Jag tror att det av många anses som ett oerhört attraktivt område. Det ligger i sydvästläge och du kan ta med fiskekort ta ditt metspö och vandra tre minuter ner till ån och sätta dig att meta. Det kallar jag för livskvalitet”.

Notera hur Larsson poängterar fiskekort. Ordning och reda. Du må ha en tremiljonersvilla på gräddhyllan men utan fiskekort är du en nobody.
Närheten till Svartån har inte lockat några nybyggare till Timmerö.


Vi går fram till våren 2013. Då kom en prissänkning på tomterna på tal i kommunstyrelsen för första gången sedan ett ungt par skrivit och klagat på tomtpriserna. Ett lägre pris vore en kommunal subvention och det är inte tillåtet enligt kommunallagen. Lagens likställighetsprincip ska gälla vid tomtförsäljning och ingen kommuninvånare får särbehandlas på bekostnad av någon annan. Det var avgående kommunalrådet Larssons budskap vid hans sista sammanträde i ks. Priserna förblev oförändrade.

Så vad är det nu som har hänt för att kommunens ledande tjänsteman och politiker svängt180 grader i frågan? Det är naturligtvis ett dilemma för kommunen att ett 30-tal prima villatomter står obebyggda i sex år och tickar pengar. Hur beslutet än blir kommer kritiken och genomförs prissänkningen finns risken för ett överklagande.

Kanske ska man knyta an till Per-Arne Larsson från 2011 och utlova gratis fiskekort för alla som tecknar sig för en tomt på Timmerö? Nej, det känns som att sparka på en liggande. Frågan är dock om någon marknadsföring har skett överhuvudtaget förutom några rader på kommunens hemsida.

söndag 8 januari 2017

Möten med tre legender



Legend är ett missbrukat ord
men dessa tre idrottsprofiler
gör skäl för namnet

Orvar Bergmark (1930-2004) träffade jag i samband med ett reportage om Motalasonen Tomas Törnqvist på Eyravallen i Örebro 1971. Orvar hade lämnat uppdraget som förbundskapten och tränade sitt kära ÖSK. Det var mitt i sommaren och allsvenskan hade uppehåll. Orvar samlade ihop några koner, rullade ut några bollar och sist av alla anlände lagets stora stjärna Thomas Nordahl. Träningstempot var ganska makligt denna eftermiddag.

Orvar morsade vänligt på den unge journalisten och undrade hur läget var på ”Vadstena-Expressen” och berömde Törnas träningsflit och talang. Jag studsade lite över Vadstena-Expressen, kände han till denna lilla tidning i Vadstena, men insåg senare att han gjort Åke Stolts bekantskap. Åke har som bekant ett förflutet på Östgöta-Bladet

Orvar var som bäst i VM 1958 där han fick priset som världens bästa ytterback. Han var född ledare och en auktoritet på planen. Samtida motståndare sa att Orvar dömde matcherna också. Kastade han en blick på domaren vid en misstänkt offsidesituation blåste domaren också.

Efter idrottskarriären fortsatte han som anställd på fritidsförvaltningen i Örebro kommun där han slutade som intendent. Alltid vänlig och prydlig. Vår och höst bar han alltid en ljus poplinrock, modell trenchcoat. Han påminde lite om TV-kommentatorn Göran Zachrisson till utseendet. En stilig karl, garanterat skandalfri.

Orvar Bergmark avled 2004 i Parkinsons sjukdom som han drabbades av redan 1977.
                                                    *

Jag kan inte påstå att jag kände Orvar men med Bengt Zamora Nyholm (1930-2015) hade jag en annan relation. Det var i början av 1990-talet som Zamora dök upp på Mjölby Golfklubb. Många ”grabbar” i min ålder blev nästan gråtfärdiga när de fick syn på IFK-legendaren med klubban i hand.

Fotografen Jalle Asklund och undertecknad bokade snabbt en intervju för klubbtidningen Inspel. Vi spelade en runda och i ärlighetens namn var det mer fotbollssnack än golfsnack. Han var lågmäld och vänlig och jag hade svårt att tänka mig att han någon gång skällt på fumliga backar.

Han berättade bland annat att han var aktuell för VM-truppen 1958 men ratades i sista stund. Åt Kalle Svensson var inget att göra som förstemålvakt. Även ytterhalven Torbjörn Jonsson fick stiga åt sidan och han var bara 22 år gammal.”

”Jag tog petningen med ro men Torbjörn blev nästan knäckt. Uttagningskommittén med Eric Persson, Erik Jonasson, Borås och Nalle Halldén, Norrköping gjorde en del konstigheter. Truppen skulle vara jämnt fördelat över landets olika fotbollscentrum.

Zamora berättade att en bror tjatat på honom att börja med golfen men att han föredrog tennis. När han inte kunde springa mer på grund av ett benbrott började han med golf.

”Jag skulle naturligtvis ha börjat tidigare om jag fått klart för mig hur roligt det är.”

Jag frågade om han åkte till Idrottsparken och tittade på IFK. Nej, det var mycket sällan men det gamla gänget brukar samlas på Bråviken för att spela en runda om året. Det är kul. Fotbollskillar gillar bollar i alla storlekar.

Tidningskollegan Jörgen Auer har berättat att det gick ett sus bland grabbarna från Dagsberg och Ljura när Zamora greppade bollen med en hand och lade upp den för inspark. Hans stora händer, mod och goda fysik var en del av mytbildningen kring hans person.

Han bekräftade att han spelade barhänt som bandymålvakt i IF Älgarna i Härnösand. Handskar var bara i vägen vid snabba utkast förklarade han.

Zamora gjorde Mjölby GK stora tjänster och var dess ordförande några år i början av 2000-talet. Han var en sann idrottsvän som tog tag i ordförandeklubban under en turbulent period i klubbens historia.

Zamora avled i september 2015. Många medlemmar som genom åren lärt känna honom var mycket ledsna över dödsbudet.
                                                    *
Sven Tumba (1931-2011) är ett unikum i svenskt idrottsliv. En glad gamäng vars charm gick hem i alla läger. Ishockeyspelare, fotbollsspelare, vattenskidåkare och golfspelare. På hockeyrinken uppbackad av backprofilerna Roland Stoltz och Lasse Björn. Den trion spred one-liners omkring sig till murvlarnas stora glädje. Timmen Tumba var ett populärt ungdomsprogram i radio.

Någon gång på 80-talet spelade Sven Tumba en pro-amtävling på Motala GK. Han vann 18-hålstävlingen och det första han gjorde efter vinsten var att beställa in en whisky. Uffe Törnell på Motala Tidning och jag gjorde segerintervjun och Tumba var inte direkt svårpratad. Allt var frid och fröjd denna hösteftermiddag på Tuddarp. Vinst, många glada beundrare och en virre på bordet.

Tumba var kanske inte den fantastiska golfspelare som många tror. Han slog långt men hade svårigheter med puttningen. Hans främsta insats låg i att han gjorde golfen känd i ”de breda folklagren” och som arrangör av den första proffstävlingen, SEO, i Sverige. Han överdrev publiksiffrorna å det grövsta vilket sportjournalisterna köpte rakt av. Men försöket att starta en butikskedja för fritidskläder med Arnold Palmer som förebild blev ingen succé.

Första priset i den här tävlingen i Motala var 10 000 kr vilket är blygsamt jämfört med de summor Henrik Stenson spelar in idag. Vem som sponsrade tävlingen minns jag inte men jag tror att livsmedelshandlaren och fastighetsmagnaten Janne Johansson var inblandad. Johansson bodde granne med Tumba i Florida. Tumba gick flera uppvisningsrundor i Motala redan på 1970-talet.

Om de här killarna vore födda 30 år senare skulle de ha startat business av något slag och blivit miljonärer. Sålt målvaktshandskar eller kalsonger eller kokat pasta i någon märkvärdig kastrull. 

onsdag 4 januari 2017

Andelen rättshaverister i din kommun



Det är den här tiden när det gamla året ska redovisas och förpackas i tabellform. Ett exempel på detta i dagen Corren (sidan 8). Där kan man jämföra andelen bidragstagare (18-24 år) mellan de olika Östgötakommunerna. Ödeshög har en föga smickrande första plats med 20,6 procent. Det betyder alltså att var femte ung människa är beroende av försörjningsstöd (socialbidrag) för att klara sitt uppehälle. Ingen kul läsning.

Jag bläddrar vidare till kulturen som i en stort uppslagen artikel berättar att Linköpingspsykologerna Jakob Carlander och Andreas Svensson ska delta i Nordegren & Epstein i P 1 (onsdag kl 15) och berätta om sin bok om rättshaverister. En rättshaverist är en person som upptar mycket tid och uppmärksamhet hos domstolar och myndigheter. En rättshaverist hittar alltid något fel och skickar in en klagoskrivelse med en 150-sidig bilaga. Haveristen är verbal och påläst men har snöat in på en detalj som får alldeles för stora proportioner.

Låt mig få bidra med en idé som utökar floran av jämförande tabeller. Till mellandagarna 2017 publiceras en tabell med andelen rättshaverister i varje östgötsk kommun. Lämpligt ämne för en magisteruppsats i psykologi. Ser fram emot den läsningen.

Som reporter på fältet har jag också haft min beskärda del av rättshaverister. Med åren lärde man sig känna igen dem. Oftast en medelålders man (i regel en man) med välfylld portföljd och jagad blick som sökte av redaktionen med sin radarblick för att hitta ett lämpligt offer. Den som varit med några år tog betäckning på muggen eller retirerade ner i källaren. Vikarier och nyanställda hann inte med i svängarna och blev sittande ett par timmar medan haveristen bredde ut sina papper över skrivbordet. Efter ett par sådana sittningar hade även vikarien en reträttväg klar för sig.

Ett exempel från 1990-talet. En man låg i fejd med Skattemyndigheterna, Kronofogden och en bank efter misslyckade husaffärer och underhöll mig med timslånga utläggningar klockan nio en söndagskväll. Han fick rätt av en domstol på någon oväsentlig detalj vilket sporrade honom till nya tag. När hans fastigheter såldes på exekutiv auktion dök han upp och lade högsta buden. Handpenning saknades och hela proceduren fick starta om igen. Farsen tog inte slut förrän lagen ändrades.

Ursäkta min raljerande ton. Bakom det här beteendet ligger troligen någon form av störning och kanske behöver de här personerna professionell hjälp av sådana som Carlander och Svensson. Den klagande kan ju faktiskt ha rätt i sak och ibland har jag en känsla av att myndighetspersoner alltför lätt klistrar etiketten rättshaverist på en påstridig person. Även svenska myndigheter gör fel och dess skrivbord inte alltid befolkade av snillen.